Paradigmskifte i offentlig sektor?

(alla åsikter är bloggarens personliga, texten finns också publicerad på www.imcode.com)

Under konferensen Offentliga Rummet i Uppsala diskuterades bl a begreppen öppenhet och transparens. Ett nytt sätt att se på offentlig sektors verksamhet som kan leda till ett paradigmskifte.

På scenen stod IT-ministern Anna-Karin Hatt och predikade "öppenhet" och "öppen data". I de enskilda seminarierna talade Riksskatteverket, Lantmäteriet och eDelegationen om "öppna gränssnitt" och "öppna standarder". I många grupper nämndes begrepp som "öppen källkod" och "transparens". Hela konferensen verkade vara ense om att öppenhet är viktigt, nyttigt och bra.

Är det så att vi just nu ser ett paradigmskifte inom svensk offentlig sektor? En verklig, seriös vilja till öppenhet, mer samverkan och ökad transparens?

Öppenhet
På ytan verkar diskussionen handla om öppenhet i IT-systemen, t ex öppen data som kan hämtas av vem som helst, system med öppna standarder så att de kan prata med varandra, öppna gränssnitt och till och med öppen källkod – något som svensk offentlig sektor inte någonsin sett som särskilt hett.

Förväntningar
Men under ytan ligger helt andra förväntningar. Där finns t ex ekonomiska förväntningar att tjänster som offentlig sektor utför ska kosta mindre och leverera mer. Men där finns också viktiga förväntningar att politik och demokratin ska och hitta nya former.

Öppen data
Öppen data innebär att offentlig sektor släpper obearbetad rådata till sina medborgare. Det kan vara fastighetsregister eller tågtrafik, det kan vara betygsstatistik eller inköpslistor från kommuner. Det kan vara i stort sett allt som ugör underlaget för offentlig sektors tjänster. I grunden bygger denna öppenhet på EUs PSI-direktiv (Public Sector Information) vilken syftar till att skapa en informationsmarknad i Europa.

Appar med öppen data
Det finns redan idag några exempel på hur fria programmerare tillverkat mobilappar som t ex gör det enkelt att hitta tågtider och flygtider i realtid. Ett annat exempel är Gotlands kommun som släpper hela Almedalskalendariet som XML-baserad rådata, så att andra utvecklare kan tillverka appar med kompletterande information.

Nya effekter
Men vad händer om vi får tillgång till sådant som överhuvudtaget inte finns tillgängligt idag?
Vad händer om vi på kommunens webbplats kan hitta listor över alla inköp som enskilda handläggare inom en kommun gör, säg på belopp över 5000:- ? När alla kan se vem som handlat, vad man handlat och av vilken leverantör man handlat? Hur påverkar det beteendet hos kommunens anställda?

Det är ingen fiktion. Utomlands finns kommuner som publicerar just detta. Resultatet har blivit rejäla kostnadsbesparingar och ordentlig eftertänksamhet hos dem som handlar upp.

Förbättringar
Publicering av öppen data kommer ofelbart att leda till stora förändringar inom offentlig förvaltning. Det kommer också att leda till att rådata får högre kvalitet (genom att felaktigheter blir synliga) och det kommer att leda till helt nya typer av tjänster vi idag inte vet något om. Allt är förändringar till det bättre.

Transparens
Ännu viktigare är nog att man under konferensen talar om transparens och dialog. Transparens innebär t ex att hela beslutsprocessen är möjlig att följa, från det första initiativet tills beslutet är fattat och åtgärden utförd.

eFörslag i Haparanda
Haparanda har infört ett eFörslagssystem (ePetition), där man med framgång låtit medborgare lägga fram och argumentera för egna förslag till kommunen. Sedan kan vem som heslt stödja förslaget genom att underteckna med sitt namn på webbsidan.

Förutom att man fått in en del riktigt bra förslag, finns det 2 särskilt intressanta effekter av detta öppna sätt. Det har redan visat sig att tjänstemän som i grunden varit negativa till att göra vissa förändringar, tvingats ändra sig. Det har dessutom visat sig att när medborgare får vara med om att både lägga och diskutera förslag och upplever att de verkligen blivit lyssnade på, blir det mycket lättare att ta ett ”Nej”.

Medborgarbudget
Det finns liknande erfarneheter inom arbeten med medborgarbudget, t ex i samband med nedläggning av skolor. När medborgarna fått se den komplexa verklighet en kommunal budget innebär, inser de att det kan vara sakligt motiverat med att t ex lägga ner just deras skola.

Transparens i beslut är viktigt!

IT-leverantörerna då?
Om det nya paradigmet blir öppenhet, måste ett stort antal IT-leverantörer ändra sin inställning till hur de arbetar med offentlig sektor. Man kommer inte längre kunna leverera system som inte pratar med varandra, isolera sig ifrån helheten, jobba på sina egna villkor och arbeta för medvetna monopol eller oligopol. Leverantörerna måste helt enkelt lära sig att förstå den offentliga verkligheten och utveckla öppenhet och flexibilitet, istället för inlåsning och rigiditet.

Nya sätt att tjäna pengar
Verksamhetsledaren Claes-Olof Olsson från föreningen Sambruk (med över 100 kommuner som verksamhetsutvecklar tillsammans) uttryckte i all stillhet en önskan om att leverantörerna skulle lära sig att tjäna pengar på samverkan och öppenhet. Det skulle bli väldigt mycket bättre för kommunerna!

Ställ krav på leverantörerna!
Dagen innan fick IT-företagens förbundsdirektör Anne-Marie Fransson fått frågan hur man ska få de stora IT-leverantörerna att ändra sin inställning? Hennes svar var väldigt enkelt: ”Ställ krav på leverantörerna när ni handlar upp!”

Nu då?
Efter 3 konferensdagar med många spännande tankar hoppas jag att den nya öppenhetsparadigmen ska leda till konkreta åtgärder. För alla vill väl ha en bättre samverkan mellan offentlig sektor, dess leverantörer och medborgarna?


Hillar Loor
2012-06-01

Föreningen Leverantörer av Öppen Programvara i Sverige

Kansli:
SINF - Svensk Industriförening
Klara Norra Kyrkogata 31, Box 22307, S-104 22 Stockholm

Handläggare: Peter Bergh
E-post: peter.bergh@sinf.se
Info-telefon: 08-440 11 85 (tel) 08-440 11 71 (fax)